när det inte blir som man tänkt sig

Behöver skriva av mig och orkar inte hålla upp en fasad om att jag är perfekt, så om du har en toppendag och inte vill få den försörd, eller en halvbra dag eller för den sakens skull också en skitdag och inte vill sänkas av (mer) negativitet, LÄS INTE!
 
 
 
Jag vet att jag skapade kategorin "Positive Thursday" av en anledning, men idag är det så långt ifrån positivt man kan komma. Egentligen ingen konkret anledning, allt är bara åt helvete idag. Allt är jobbigt, allt är grått, allt är trist och alla andra negativa ord ni kan komma på. Jag tror ni förstår min poäng. Inte ens faktum att solen tittar fram från en nästan klarblå himmel nu på kvällen får mig att dra på smilebanden, vill bara borra huvudet djupare under min filt. Vad hände egentligen? Jag har varit på superhumör de senaste veckorna, faktiskt veckor, och nu detta? Platt fall från himlen till djupaste gropen. Vad hände?! För jag vet faktiskt inte, jag gick bara in i en vägg, en vägg av betong. Och jag tror jag sprang allt jag kunde in i den ärligt talat. 
 
Det gör mig så frustrerad för jag vill inte känna såhär. Vill känna precis som jag gjorde förra veckan (kanske det var min peak var?). För det var en helt fantastisk känsla. Att äntligen slippa vara stressad till tusen, ha ångest osv utan bara kunna känna den där pyttelilla gnuttan "stress" som bara triggar mig positivt och skratta högt och äkta, le och vara helt jävla lycklig. På riktigt. Men nej pang boom magplask från tian. Helvete!
 
För att göra ett vagt försök i att trösta mig själv; man kan inte alltid vara på topp, jag är bara männsika, man måste vara på botten för att kunna klättra till toppen osv osv. Jag vet! Men detta suger så jävla hårt! Usch.
 
#ingetpositivitallsidag #surtjejsomkännersigsomensnorungesombaragnäller Men det är kanske okej även det ibland?